Jag fick en fråga för ett tag
sedan av Jonna som i år fått sitt första föl… -Vi har inte så mycket
erfarenhet vad gäller hantering, skötsel, etc etc. Skulle vara superroligt och
intressant om du kunde blogga lite om vad du gör med dina föl och när?
Så här gör vi, om det är rätt
eller fel är upp till var och en, men detta fungerar ypperligt för oss och vår
verksamhet.
För det första vakar vi stona
med både HorseAlarm svettbälte och kamera. Beroende på vilket sto det är som
skall föla så får de föla antingen ute eller inne. Detta beror på hur väl vi
känner stoet samt om den har haft lätta fölningar eller inte. I år har vi fått
5 egna föl men 6 st
har fötts här på gården. Ponnyn som fölande här stod såklart på box och vakades
med både kamera och svettbältet. Av våra egna sto så har 3 fölat ute på
lösdrift/hage och två inne på box. Dom som fölat på lösdrift/hage har vi endast
haft svettbältet på och detta har fungerat jätte bra. Fördelen med att låta
stona föla ute är såklart att dom har bättre plats samt renare miljö och hinnan
går alltid sönder mot marken. Det viktiga när ett sto skall föla ute är såklart
att man ser till att ha lika mycket kontroll över stoet som när den står på box. Våra
sto vakas alltså med kamera och svettvarnare samt så kollar vi dom minst var 30
minut för att se när fölningen börjar närma sig.
De sto som fölat ute har vi givetvis
varit med precis som de som står på box. Behöver stoet ingen hjälp så låter vi stoet
vara i fred. När fölet är ute, hinnan har
spruckit och fölet har luftvägarna fria så brukar vi backa undan ett tag. Detta
för att vi vill att fölet så länge som möjligt ska ligga kvar med bakbenen i
stoet och navelsträngen förblir hel mellan sto och föl. När fölet eller stoet
beslutar sig för att resa sig så finns vi nära igen.
OBS:
Om hinnan inte går sönder så
hjälper vi till med detta när fölet kommit ut så pass mycket så den själv kan
börja andas, alltså när bröstkorgen är ute. Man ska ALDRIG dra hinnan innan
dess då det i värsta fall kan hända att fölet glider tillbaka in i stoet igen
och då sväljer vatten och kan drunkna. Vi har i år endast behövt hjälpa ett sto
med själva fölningen, då drog vi hinnan
när fölet låg ute med benen kvar i stoet. Jag är helt säker på att fölet hade
tagit sönder hinnan själv men när man hjälper till och dra ut fölet så kan man
lika bra dra hinnan också såklart. Denna fölningen gick snabbt och lätt men
fölet var stort och åkte mest ut och in med sitt huvud så då beslöt vi oss för
att hjälpa till med lite draghjälp under krystningarna.
När fölet vill resa sig så
har vi i vissa fall hjälpt till och i vissa inte. Man ser om de behöver hjälp
eller inte. Ibland räcker det att man bara hjälper dem att hålla balansen en
stund. Hittar de inte spenen eller de är lite trötta efter fölningen så mjölkar
vi stoet så fölet får i sig råmjölken
med nappflaska. Därefter brukar de pigga på sig snabbt. De första timmarna ser
vi till att fölet kommer upp på benen, får i sig mjölk och kan bajsa/kissa och
att både föl och sto mår bra och är hela. Om fölet inte bajsar inom de närmsta
timmarna så ger vi dem Microlax som hjälper dem att komma igång. En del vet jag
ger alla sina föl detta bara som en säkerhetsåtgärd men det har vi inte behövt
för alla våra har fungerat direkt. Dock har vi alltid Microlax hemma och har
faktiskt använt det på ett av våra föl när den var något dygn gammal. (Bra att
veta: Om ett föl ställer sig i kissposition och trycker på och det inte kommer
ut något och de gör detta om och om igen då är det oftast att de är lite
förstoppade, ge dem Microlax och problemet brukar lösa sig snabbt. Övervaka
givetvis fölet och se att allt kommer igång som det ska inom en halv timme
eller så om det INTE gör det tillkalla en veterinär.) När fölet är så starkt så
den utan större problem går att flytta så flyttar vi in sto och föl från
lösdriften/hagen till en box. Där har vi dem sedan tills fölet är 2-3 veckor
och man vet att den mår på topp.
Vi sätter grimma på fölen
redan första/andra dagen. Grimman åker på vid utsläpp och av när fölet kommer
in. Vi lyfter ben och tar på fölen överallt. Till att börja med släpper vi sto
och föl på vår ridbana några timmar och detta utökas efterhand. När fölet ser
bra och har lärt sig att det inte går att springa igenom trästaketet så flyttar
vi över dem i hingsthagen som är med både trästaket och ström, här får dom lära
sig att man inte springer framåt om man får en stöt utan baklänges. (De kommer
inte framåt pga av trästaketet) När de vant sig vid detta (det brukar gå
väldigt fort) så åker de över i våra såkallade vinterhagar. Här får de bekanta
sig med sina kommande kompisar som står i hagen bredvid innan de släpps ihop på
betet. I denna hagen står de i ca 1-1,5 vecka och är det inget groffs stona emellan
så brukar det gå väldigt bra att släppa in det sistkommande sto och fölet till
flocken på betet.
När fölen kommer ut på bete
har de inga grimmor. Detta pga att de inte ska fastna i varandra eller i
grimman själv och skada sig. Vi fortsätter vår hantering varje dag. Minst 3
gånger per dag är vi ute och tittar till dem och lyfter ben och kelar med dem.
Vi kollar över alla beteshästarna morgon och kväll så inga skador uppkommit.
När stoet brunstar får fölet
oftast diarré, då får man se till att försöka hålla fölet så torrt och rent som
möjligt så den inte får sår i baken. Slutar inte diarrén inom någon dag så ger
vi våra föl Diarsanyl. Detta hjälper fölet att återfå fastare form
på avföringen. Skulle fölet få diarré utan att stoet brunstar så ta kontakt med
veterinär och rådfråga.
Man måste givetvis ha så
mycket koll på sitt föl varje dag så man ser om den på lilla minsta sett ändrar
sitt allmäntillstånd. Om fölet får feber (upp till 39 grader brukar föl ligga
på normalt) och tappar allmäntillståndet bör man tillkalla veterinär direkt.
När ett föl blir sjukt kan det gå oerhört fort från liv till död så det gäller
att handla fort. Man ska också varje dag titta så fölet rör sig som den ska,
inte svullnar upp någonstans, är pigg och glad och beter sig som ett föl ska
göra –busigt underbar.
När fölen är ca 6 månader
börjar vi avvänja dem från stona. Detta görs på lite olika vis beroende på
vilket sto det är. Vissa tar vi in på box och så står sto och föl bredvid
varandra. Två föl i mitt boxen och vardera sto på var sida. Dom fortsätter gå
ihop på dagarna. De som vi fortsätter ha ute fast i olika hagar går tillsammans
på nätterna när vi har minst kontroll på dem och är skilda på dagarna. Då går
fölen i den hage som kommer vara deras hem under vintern alltså där de kommer
gå på lösdrift. Fölen stödfodras med lite kraft i mån av behov annars har de
alltid fri tillgång på bra hösilage, salt och mineraler och färskt vatten samt
så strör vi med ren och torr halm till dem varje dag. För det mesta så fungerar
det hur bra som helst att skilja sto och föl genom att bara flytta över fölen
till nya hagen. Efterhand som vi ser att de behöver varandra mindre och mindre
så slutar vi helt enkelt att låta fölen komma över till stona på nätterna.
Under denna tid som avskiljningen pågår får inte stona någon tillskott på krafft.
Detta för att deras mjölk ska sina snabbare. Vissa av stona har vi fått hjälpa
lite så de inte får mjölkstockning. Något av stona har vi fått mjölka ur en dag
eller två sedan har det inte behövts mer. Man får ta det lite som det kommer,
alla är de olika och man kan hjälpa dem på lite olika vis.
Alla våra föl försäkras
antingen på 45 dygn (som foster) eller vid födsel lite beroende på vilken
hingst vi valt och vilka pengar vi lagt ut. I fosterförsäkringen ingår
försäkring till fölet är 10 dygn gammal. Då försäkras fölet med liv samt
skadetak på 120.000 inkl dolda fel. Om fölet ej är försäkrat i magen på stoet
så försäkrar jag fölet inom den första levnadsveckan. Vi använder oss av Agria
och är väldigt nöjda med dem.
När fölen är 8 veckor
avmaskar vi dem för första gången. Detta upprepas när de sedan är 16 veckor.
När de uppnått en ålder av 4 månader så vaccineras de vilket upprepas efter 6
veckor och sedan efter ytterligare 6
månader. Vi registrerar och ritar dem så fort de fällt fölpälsen och detta är
lite olika från föl till föl hur gamla de hinner bli men det sker alltid så
fort vi kan göra det.
Alla våra föl breedersansluts
och vi ser gärna att alla föl som är i fas visas på fölbedömningen. Alla föl förbereds för verkning från att de är
nyfödda då vi lyfter och tar på deras ben varje dag. Vi har världens bästa
hovslagare, Hanna, som alltid lyfter och
filar lite på fölen från att de är väldigt små. Detta för att fölen ska vänja
sig vid henne direkt. Detta gör också att det blir mycket lättare att hantera
ett föl vid en eventuell hovböld tex. Vi åker gärna till andra platser så
föl/unghästen får miljöträning och senare vid en eventuell försäljning är så
pass trygga i sig själv så detta inte blir något större problem. Vi lasttränar
alla föl tillsammans med deras mödrar när de är mogna för det, men fortfarande
så pass små så vi kan lyfta upp dem i släpet om det skulle behövas. De får en
chans på sig att gå upp eller alternativt hoppa upp då vi har ett släp som vi
kan öppna på olika vis, tar de inte den chansen så hjälper vi dem upp utan
diskussion eller tillrättavisning. När de är uppe är det många glada tillrop
och berömmelse. Alla våra avkommor har varit lättlastade då vi inte gjort någon
big deal av att lasta dem, visst finns det de som försöker spela oss ett spratt
ibland men precis som när de är små får de en chans på sig att hoppa/gå upp på
släpet och gör de inte det så hjälper vi dem med en lina, enkelt och snabbt
upp. Det finns bara en väg och det är framåt. Lär du ditt föl att tänka framåt
från början så blir allt mycket lättare under livets gång, det är iaf min tro!
Alla våra föl som blir kvar
på gården efter avskiljning går på lösdrift i flock. Från det att de skiljs
fram till betessläp som ett åringar så går både sto och hingstar ihop. Detta
har fungerat än så länge men vi är givetvis förberedda på eventuell flyttning
av hingst/ar om de visar sig bli hingstiga tidigt. Våra hingstar släpps på
hingstbete och när de kommer tillbaka beslutas det om hingsten skall skäras
eller bevarats som hingst. Våra unghästar går på lösdrift tills de är 2,5 år
och det är tid för inridning. Dock ska det tilläggas att alla individer
hanteras varje dag fast de går på lösdrift, det lyfts ben och borstas och hålls
fast och leds. De tas också in på box och binds upp och badas och gås igenom
minst en gång i månaden. De verkas var 6-7 vecka eller vid behov. Grimmor åker
på och av även under tiden de går på lösdrift. Vi löshoppar dem på Yddinge Farm
för Mikael Nolin. Alltså åker de släp ganska så ofta mellan varven. Ibland åker
de två och två ibland åker de ensamma vilket är en förutsättning om hästen ska
fungera i släp med eller utan vänner i framtiden. Det som är naturligt från
början är det också i framtiden.
Vissa av våra avkommor säljer
vi som föl och vissa behåller vi några år för att utbilda och matcha och sedan
sälja längre fram. De vi behåller visar vi på 3-års test OM hästen är väl
förbered eller är i fas för det. Behöver hästen ett år extra på sig så visas
den istället på kvalitén året efter eller om det är en märr som fått föl så
året därpå. De hästar vi beslutar oss för att behålla för framtida avel ser vi
gärna ute på tävlingsbanorna några år innan det är tid för avelsboxen. De
hästar som vi behåller ger vi den tid de behöver för att matchas på absolut
bästa sätt. Tex. som vår Hot Chick, hon var inte färdig/redo för något 3-års
test när det var planerat i år så då tog vi beslut att betäcka henne istället
och ge henne ett år extra att mogna och givetvis utvecklas (kroppsligt) på. Hon
är nu som bekant dräktig med Zirocco Blue VDL vilket vi är jätte glada för. Allt
har sin tid och får man dem dit man hoppas, vill och tror, så ger jag gärna
mina keeper den tid de behöver! Vilket jag tror resulterar i bättre, friskare
och mer hållbara hästar i slutändan…..
Vill än en gång poängtera att
detta är vårt val av hästhantering som vi tycker fungerar bäst. Alla har rätt
att tycka och hantera sina hästar på sitt sätt. Min erfarenhet av att hästar
föds upp på lösdrift är att de blir friskare, starkare, tryggare och gladare. En
lösdrift för mig innebär inte att man släpper hästen efter avskiljning från
stoet och sedan ”ser ” man den inte igen förrän det är tid för inridning, som
2,5 åring. Jag tycker det är alla uppfödares ansvar att hantera sina avkommor
på bästa möjliga vis, även då de går på lösdrift. Min ambition är att sälja
friska, sunda och trevliga hästar som har möjlighet att med rätt ryttare och
matchning ska kunna ta sig hela vägen. Det är mitt mål och min förhoppning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar